Christopher Sandford  (автор)

Твърда корица, голям формат  |  335 стр.  |  642 гр.

(неизползвана, здрава и чиста книга с леко захабен външен вид)

*

На задната корица:

Få popstjärnor har varit så älskade - och kontro­versiella - som MICK JAGGER, den evige rebellen.

Karismatisk och provokativ har han sjungit och dansat sig in i miljoner människors hjärtan och skapat en rad hits som blivit klassiker. I mars 1963 började en mager, blyg ekonomistudent att sjunga varje vecka på ett hotell i Richmond. Trettio år senare bor Mick Jagger fortfarande i Richmond - men nu i en villa värd 20 miljoner kronor med utsikt över samma hotell...

Under de decennier som gått har denna världsstjärna sett och upplevt mer än de flesta andra och författaren har haft ett otroligt rikt och spännande material att välja från.

Här lär man känna en man som är HBipBfrk något av en dr. Jekyl och mr. Hyde. A ena sidan skärpt, intelligent, barnkär, å den andra en nyckfull och hänsynslös domptör med människors känslor.

Man får inblick bakom kulisserna; lever med i skandalerna, kvinnoaffärerna, drogerna och tragedierna...

Resultatet har blivit ett oerhört fascinerande och avslöjande porträtt av en man som aldrig förlorat greppet om sin publik!

Innehåller aldrig tidigare publicerat bildmaterial.

**

Förord

Trots att jag talat med Mick Jagger vid ett flertal tillfällen mellan 1977 och 1989 är den här boken skriven utan hans medgivande eller sam­verkan. Den är alltså inte någon "auktoriserad" biografi. Jaggers för­äldrar, Joe och Eva, var vänliga nog att besvara alla utom en av de frågor jag ställde till dem. Två av hans kusiner, Peter och Herbert Scutts, bidrog dessutom med bakgrundsmaterial. Jag blev vid uppre­pade tillfällen påmind av hans bekanta att "inte vänta mig någonting från Mick".

Bland dem som ställde sin tid till förfogande vill jag i synnerhet tacka Tom Keylock och Frank Thorogood, vilka båda öppenhjärtigt redogjorde för hur det varit att arbeta för Jagger. Ingen av dem ikläd­de sig vid något tillfälle rollen av "bitter ex-medarbetare". Jag hade också glädjen att få intervjua de tre medlemmarna från Jaggers första grupp - Bob Beckwith, Alan Etherington och Dick Taylor - samt den nu bortgångne Alexis Korner, vilka samtliga bevittnade - eller, som i Korners fall, understödde - Jaggers artistiska genombrott.

För skrivet material om Jagger och Rolling Stones vill jag tacka Tony Smith, rektor vid Dartford Grammar School; Walter Stern, rätts­läkare i East Sussex, för information i fråga om utredningen av Brian Jones död; samt Kevin 0'Brien vid det amerikanska justitiedeparte­mentet för utdrag ur Jaggers FBI-folder.

Bland dem som bidragit med hågkomster, fotografier eller annan assistans vill jag nämna följande personer: Richard Allén, Luciano Amore, Walter Bennett, Ross Benson, Chuck Berry, Paul Bibire, John Birt, Gareth Bolton, Patti Boyd, Ben Brierley, Bob Clash, Albert Clin­ton, Denis Compton, Derek Diamond, Bo Diddley, David Drinkwa-ter, Alan Dow, Andrew Etherington, Winnifred Etherington, Godfrey Evans, Chris Farlowe, Paul Getty, Eileen Giles, Tom Graveney, Ryan Grice, Jeff Griffin, Anthony Haden-Guest, Jane Hamill, Roger Hayes, Peter Holland, Colin Ingleby-Mackenzie, David Jacobs, John Keeble, Edith Keep, Arthur Key, Cecilia Lewis, John Mackereth, Gered Man-kowitz, Nick Miles, John Murray, Mike Oldfield, Paul Ovenden, Arthur Page, Andy Peebles, Anthony Phillips, Cliff Richard, Mike Richards, Clive Robson, Jimmy Savile, David Scutts, Don Short, Chrissie Shrimpton, Jean Shrimpton, Winston Stagers, den bortgång­ne lan Stewart, Graham Walder, Carol Ward, Adele Warlow, Walton Wilkinson, Tom Wolfe. Peter Tsappis var inte till någon hjälp alls.

Avslutningsvis vill jag personligen framföra mitt tack till Focus Photography, Malcolm Galfe, Johnny Johnson, Vincent Lorimer, Sue Pauliny, John Prins III, John Prins IV, Jan Ridley, min far Sefton Sand­ford, Peter Scaramanga, Fred och Cindy Smith, Hilary Stevens, Katri-na Whone, Richard Wigmore, personalen vid huvudbiblioteken i New York och Seattle samt vid British Library, min hårt prövade vän och sekreterare Terry Lambert, för ordningens skull, Kathy Ward, Caroline Forsyth och Lois Macnab, vilka samtliga fanns till hands när de behövdes.

C.S.

London, 1993