На задната корица:
Mitt under direktsändning i tysk teve avslöjar den okände mannen sin identitet:
- Mitt namn är Eduard Braun Hitler! säger han rakt in i kameran. Ingen vill tro honom. Hur skulle han kunna vara Adolf Hitlers och Eva Brauns son? Men när massmedia börjar granska Eduard Hitler visar det sig att han kan bevisa sin identitet. Han startar ett nytt parti - Nya Universella Partiet - och gamla och nya nazister ansluter sig. Ett nytt SA-garde är på frammarsch. Och Eduard Hitler säger:
- Jag tar vid där min far slutade...
»Det är en suggestiv och elektriskt laddad skildring som genast tar tag i läsaren.«
- Skånska dagbladet
*
Hon måste röka och eftersom det är totalförbud i bunkern smiter hon upp för trapporna till reservutgången till trädgården. Flygraiden är över för en kort stund, och hon kan säkert få ett bloss i säkerhet.
Larmet blir ohyggligt när hon öppnar dörren och stiger ut. Nervöst famlar hon efter cigarretterna och den tjocka röken efter bomber får henne att hosta. Marken skakar i kanondundret från det ryska artilleriet. Granater från kastare slår ner och gör krevader bland rester av murar och fasader i grus. Hur långt borta kan ryssarna vara nu? Säkert mindre än en kilometer och de närmar sig hela tiden, hus för hus, kvarter för kvarter. Snart är de vid Rikskansliet och då är allt slut. Hon drar ett djupt bloss. Hon vet att hon skall dö och det gör henne inget.
Hur länge sedan var det Han var ute i luften? I flera månader har han bott i bunkern och Han är grå i ansiktet av brist på ljus, men Han gör som han själv vill. Jo, förresten, Han har ju nyss varit ute. Hur kunde hon glömma det? Hon fryser och kurar ihop sig i porten. Hitlerjugends ledare Artur Ax-mann har satt in över tusen unga pojkar i försvaret av en viktig bro och han bad Honom berömma ungdomarna för att hålla deras mod uppe. Och Han gjorde mer än så.
Han hade sin långa uniformsrock på sig och höll vänstra handen stilla, den som annars darrar lätt efter skadan. Pojkarna som skulle få hälsa på Honom stod på led och de såg så manliga ut i sina svarta eller grå uniformer. Han dekorerade dem med Järnkorset, och hon ler när hon tänker på hur pojkarna svällde av stolthet när han fäster utmärkelsen på...
---------
Тя трябва да пуши и тъй като в бункера е напълно забранено, тя се промъква по стълбите към аварийния изход към градината. Полетът приключи за кратко и тя вероятно може да получи сигнална ракета в безопасност.
Алармата става зловеща, когато тя отваря вратата и излиза. Тя нервно търси цигарите и гъстият дим от бомбите я кара да кашля. Земята се тресе от гърмежите на руската артилерия. Гранати от гранатомети удрят и правят дупки сред останките на стени и фасади, направени от чакъл. Колко далеч могат да бъдат руснаците сега? Сигурно на по-малко от километър и те все повече се приближават, къща след къща, блок след блок. Скоро те ще бъдат в Rikskansliet и тогава всичко ще свърши. Тя поема дълбоко въздух. Тя знае, че ще умре и това няма значение за нея.
Колко дълго беше Той във въздуха? От няколко месеца той живее в бункера и Хан е посивял от липса на светлина, но Хан прави каквото иска. Е, между другото, той току-що излезе. Как би могла да забрави това? Тя замръзва и се скупчва на прага. Лидерът на Хитлерюгенд Артур Аксман изпрати над хиляда млади момчета в защитата на важен мост и Го помоли да похвали младежите, че са запазили смелостта си. И Той направи повече от това.
Носеше дългото си униформено палто и държеше неподвижно лявата си ръка, която иначе леко трепереше след нараняването. Момчетата, които трябваше да Го поздравят, стояха на опашка и изглеждаха толкова мъжествени в черните си или сиви униформи. Той ги украси с Железния кръст и тя се усмихва, когато си спомня как момчетата се надуха от гордост, когато той закачи наградата на...
