Момичето, което бях (роман от Джоджо Мойс на шведски език)
Jojo Moyes (автор)
Мека корица, джобен формат | 441 стр. | 250 гр.
(неизползвана, здрава и чиста книга книга с леко захабен външен вид)
*
На задната корица:
Frankrike, 1916. Sophie Lefevre driver tillsammans med sin syster familjens hotell i hemstaden medan deras män slåss vid fronten. När den nye tyske kommendanten får syn på Sophies porträtt målat av hennes make Edouard föds en farlig besatthet som kommer att tvinga Sophie till ett ödesdigert beslut.
London, 2006. Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston. Ett slumpartat möte avslöjar målningens verkliga värde och dess turbulenta historia, och hotar att vända upp och ner på Livs tillvaro.
Sophies historia är berättelsen om två unga kvinnor, åtskilda av ett sekel, som förenas i sin beslutsamhet att slåss för det de älskar mest oberoende av vad det kostar...
**
Författarens tack
Denna bok har mycket att tacka Helen McPhails utmärkta bok The Long Silence: civilian life under German occupation of northern France, 1914-1918, vilken handlar om en del av första världskrigets historia som det, i alla fall i det här landet, tidigare knappast har skrivits om.
Jag vill också tacka Jeremy Scott, delägare vid Lipman Käras, för hans generösa experthjälp i frågor som rör restitution och för att han har besvarat alla mina frågar med sådant tålamod. För intrigens skull har jag varit tvungen att vrida till en del av juridiken och den juridiska processen, och alla fel eller avvikelser från gängse praxis är naturligtvis helt mina egna.
Tack till min förläggare, Penguin, och i synnerhet Louise Moore, Mari Evans, Clare Bowron, Katya Shipster, Elizabeth Smith, Celine Kelly, Viviane Basset, Raewyn Davies, Rob Leyland och Hazel Orme. Tack till Guy Sanders för hjälp med research som överstigit mina vildaste förväntningar.
Tack till alla på Curtis Brown, särskilt min agent Sheila Crowley, men även till Jonny Geller, Katie McGowan, Tally Garner, Sam Greenwood, Sven Van Damme, Alice Lutyens, Sophie Harris och Rebecca Ritchie.
Utan inbördes ordning vill jag även tacka Steve Doherty, Drew Hazell, Damian Barr, Chris Luckley, min "skrivarfa-milj" på Writersblock och de makalöst stöttande personerna på Twitter. De är alldeles för många för att nämnas.
Men störst tack, som alltid, till Jim Moyes, Lizzie och Brian Sanders och till min familj: Saskia, Harry och Lockie. Och till Charles Arthur, korrekturläsare, intrigvävare och författarens outröttliga bollplank. Nu vet du hur det är ...
